lördag 2 oktober 2010

Dags för ny magbild!

Hejsan

Här kommer en ny magbild. Är i vecka 29 och nästa vecka går jag alltså in i vecka 30 då börjar nedräkningen på allvar.





Den växer och växer..

Min graviditet:

Jag fick reda på att jag var gravid:
Kommer faktiskt inte ihåg datumet, och inte månaden heller men hade bara varit gravid i fem veckor.

Så här fick jag reda på det:
Köpte ett test efter jobbet, det första jag gjorde när jag kom hem var att kolla. Det var det två streck, trodde inte mina ögon så dagen efter gick jag upp jätte tidigt och gick till apoteket och köpte ytterligare ett test. Det var också två strek då insåg jag att det var sant.

Detta gjorde jag efter att jag hade fått beskedet:
Med ett leende upp till öronen men med darrande kropp talade jag om för min sambo.

Jag tror det kommer att bli:
När folk tittar på min mage så säger de att det är en flicka, så jag tror nog också att det blir en flicka. Men det spelar ingen roll vad det blir!

Det här undviker jag att äta och dricka:
Alkohol så klart! Annars äter jag nog det mesta. Tycker inte om konstiga ostar och lever så känner inte att det är något jag behöver avstå ifrån.

Lukter som jag inte klarade av i början:
Hade praktik inom vården i början så var ganska känslig för visa dofter, ville inte vara en vekling så jag bet ihop.

Följande små egenheter jag fått:
Hmm, lite små hyper har jag väl alltid varit men kanske är lite värre än vanligt. Går saktare än en snigel numera.

Första gången det rörde sig i magen:
Det var nog i vecka 17 jag kände första pirret i magen. Helt underbar känsla!

Första gången det började sparka ordentligt:
Det var nog runt v20. Men nu sista tiden har det verkligen varit riktiga, nu rör sig hela magen.

Musik jag spelar för bebisen i magen:
Det är nog mer min kära sambo som sköter den biten och då blir det dansband, men det blir full fart i magen av musik så den tycker nog om det.

Så här kände jag vid ultraljudet:
Första ultraljudet var i v9 och jag var nästan tårögd, det var faktiskt något där inne, så litet men ändå en människa. Vårt barn! Leende upp till öronen, det satt kvar bra länge efter vi hade gått ut.

Första gången jag fick höra barnets hjärtljud kändes det så här:
Först brusade det mest och sen lät det som en galoperande häst men när jag insåg att det faktiskt var hjärtat så fick jag gåshud!

Ha en riktigt bra lördag kväll! Det ska vi ha.

1 kommentar: