Vart tar dagarna vägen?

Ja, man kan undra vart dagarna tar vägen, på söndag är Olli redan tre veckor. När han låg i magen kändes tre veckor som tre månader. Det händer saker hela tiden, han växer så det knakar och han är mer vaken och han har ljud för sig, det går att bara titta och prata med honom i timmar.

I söndags blev jag tyvärr sjuk, kände mig lustig hela dagen. Vid nio på kvällen orkade jag inte vara uppe längre så jag gick och la mig. Adam och Olli kom in vid halv elva och då frossade jag som bara den. Halv tolv tog jag febern och hade då 40graders feber. Ringde in till förlossningen och dom bad oss komma in på grund utav andra orsaker också. Det visade sig att jag har fått livmodersinfektion. Så nu går jag på pencilin. Tyvärr verkar Olli få lite ont i magen utav det.

Att vara mamma, att vara en familj är helt underbart! Är så glad och lycklig och framför allt tacksam över att ha fått en så fin pojk men också att jag har en så fin sambo! Han är verkligen en toppen pappa!

Allt är inte enkelt men man hittar små lösningar och gör man inte det direkt så försöker man hitta de lösningar som passar alla i familjen bäst.

Börjar också förstå vad folk menar med ammningshuvud, haha. Vimsig som bara den, men det är väl så det ska vara?

Idag har jag och lille man en hemma dag, jag har passat på att städat när han har sovit och mycket mer blir det nog inte gjort idag. Det blir mys i soffan.

Ha det så bra!